53 km cykel och ont i vaden

C-M:

Stéphane drog iväg med oss mot Avan för ett teknikpass. Målet var inte att pressa järnet idag, den onde fransosen var barmhärtig mot de två Ironmen:en som samlats för träning.

Efter lite uppvärmning varvade vi 1 min rundtramp med höger fot (vänster helt löskopplad), sedan 1 min tvärtom, 1 min högsta kadens, 1 min tyngsta växeln med fokus på att dra istället för att trycka x 4 repetitioner.

Gissa var jag var svag? I höftböjaren såklart. Övningarna gav resultat i slutet av passet på väg hem, men jag hamnade efter under träning. Har inte samma benkanoner som Kenneth och Stéphane har (ännu).

Jag hade underställ på mig. Det börjar bli höst i Luleå. Det är vackert, men det påminner också om att snart kommer den långa jävla kalla dystra... förlåt, jag tar om det där. Det påminner om att det snart är skidsäsong! :)

Jag ska ta det lite lugnt med min vad ett tag. Smörja med nya burken tigerbalsam och massera. (Förbannat att man inte är tillsammans med någon som skulle kunna massera ens ben, det måste ju ändå vara drömmen? Förresten, jag var tillsammans med en massös ett tag, men det gick åt helvete och det var mitt fel för jag inte visste vad jag ville, men skit i det nu. Ok då, hon var jättesöt och hade en tjock katt och bodde långt bort. Fast när man bor i Luleå är allt långt bort. Örebro. Förlåt att jag tramsade.)

Under Kalmar högg det till i vänstra vadens muskelfäste, strax under baksidan av knäet. På söndag är det nån slags löpstafett som jag lovat vara med i. Vet inte vad det är. Tills dess blir det löpvila.

Imorgon blir det sim. Yes! Vi hörs då! /c-m.